Nycklarna bakom Emmie Ekdahls succéår: Dani Dios och Pär Arlbrandt

Emmie Ekdahls år har varit en fullständig framgångssaga. Via två SPT-segrar och en andraplats på SM har hon klättrat upp på en andraplats på den svenska rankingen. 
Hon tackar demontränaren Dani Dios för det —och även den förre ishockeyspelaren Pär Arlbrandt. Men ännu är hon inte nöjd.

— Hej älskling, säger Emmie Ekdahl när PadelDirekt ringer henne en dag i november.

— Va?

Och vi båda brister ut i gapskratt: 

— Jag trodde det var min pojkvän som ringde, skrattar hon. 

Hon är en upptagen person Emmie Ekdahl. Utöver att hon spelar på yttersta elitnivå i padel, driver hon ett konsultbolag inriktat på rådgivning inom kost- och träning, dessutom håller hon, tillsammans med denne förre svenska förbundskaptenen Dani Dios, i padelträningar för privatpersoner. 

— Det är mycket jobb. Det rullar på kan man säga. I våras när corona kom blev det rätt lugnt men ju längre året gick desto mer padelträning blev det. Det är jättestor efterfrågan — man skulle kunna jobba hur mycket som helst, berättar hon. 

Har det hjälpt dig som spelare? 
— Ja absolut. Det blir många timmar man slår och touchen blir bättre. Det är ett bra komplement och det är kul att få variation. 

Att skriva att det varit ett succéår för Emmie Ekdahl är lite av en skarv egentligen. Det är framförallt det senaste halvåret som den där riktiga skjutsen har kommit. I mitten av juli var hon, precis som tidigare under året, rankad 6:a. När säsongen nu fick ett abrupt slut är hon 2:a. Och mycket har hjälpt henne dit. 

— Jag kände inför säsongen att jag skulle lägga på ett kål och träna smartare, vilket jag gjort. Jag har också fixat en bra tränare i Dani Dios och vi har kört mycket korgträning. Det känns verkligen som att det har lossnat. Alla slag sitter på ett helt annat sätt och det finns en helt annan säkerhet. 

Stor hjälp av Pär Arlbrandt

SM, där det visserligen blev förlust tillsammans med Antonette Andersson mot Amanda Girdo och Anna Åkerberg, blev lite av en vändning för Emmie. 

— Det var där jag kände att jag verkligen fick utdelning, att det lossnat och alla timmar man stått och nött gett något. Att många fler slag sitter och att jag inte är lika förutsägbar som tidigare. Då känner man också vilken skillnad det blir och man blir mycket svårare för motståndarna. 

Det här året har Emmie också nött en hel del padel med killar — i Linköping där hon bor. Framförallt med två stycken — Michael Persson och den förre hockey-stjärnan Pär Arlbrandt. De båda tävlar frekvent i B-klassen på SPT och är rankade 61:a respektive 62:a i Sverige. 

— Vilka killar det är! Man får tillbaka allt och så är de ju jättesnabba, man blir riktigt pressad och man hinner precis till bollen, vilket gör att man utvecklas. Det blir som två väggar där man hela tiden får tillbaka bollen och sen rör man sig mycket mer och tvingas hålla uppe fokus mycket längre, säger Ekdahl. 

Hur mycket har samarbetet med Dani Dios hjälpt dig? 
— Jättemycket. Han vet precis vad man behöver träna på, han ser mina styrkor och hur vi kan stärka dem. Man märker att han jobbat länge med padel. 

Hur ser du på året som stort? 
— Jag har gjort det bra, bra tävlingar och bra resultat. Tråkigt att man inte fick spela klart bara — mitt mål vara att vinna Masters (som skulle ha spelats i Sundsvall i helgen men som sköts upp). Tråkigt, men rätt beslut, menar Ekdahl. 

I ett konstigt 2020 har Emmie Ekdahl gjort ett bra 2020. Men det ska inte stanna där. Hon vill framåt. 

— Drömmålet är att vinna medalj på VM. 

Hur ser du på en WPT-satsning? 
— Ja gör gärna någon tävling där nästa säsong men där gäller det att ha poäng för att kunna kvala in. 

Under året har hon spelat både med den belgiska WPT-spelaren Helena Wyckaert, som hon tog en SPT-titel med (i Kumla) och den spanska WPT-spelaren Ana Varo Ramos. 

Ana Varo Ramos och Emmie Ekdahl vilar mellan bollarna under Göteborgs SPT-turnering.Foto: Patric Persson

— Det gör också att man utvecklas. Man får många bollar och pressas mer, vilket gör att man får jobba extra mycket och ta ansvar. 

Du verkar gilla det — när pressen ligger på dig. 
— Jag älskar det. Det är utvecklande att få ta ansvar. Det är roligt. 

Kommer du spela med någon utländsk spelare nästa år? 
— Ja, det tror jag. Men nästa år vill jag kunna spela med någorlunda samma spelare, så att man får kontinuiteten i spelet. 

Men du vet inte med vem ännu?
— Nej det är fortfarande ovisst, vi får se.