Krönika: ”Framgångarna i Italien påminner om WPT-kvalens bästa tid”

Det senaste dygnet har varit fantastiskt när det gäller svenska framgångar i padel. Än en gång har vi suttit och uppdaterat resultatsidor, följt poäng och försökt skapa oss en bild av matcherna – utan att ens se en boll. Och det är just den känslan jag har saknat. För det var så det började, i alla fall för mig.

Att nå en huvudrunda på World Padel Tour kändes för några år sedan som det största en svensk kunde uppnå. Ingen hade gjort det tidigare.

I början av varje vecka satt jag och väntade på att WPT skulle släppa listan över vilka svenskar som skulle delta. Några minuter efter klockan tolv dök den plötsligt upp – och jag kastade mig över den. 

Det var inte som nu, när man i förväg kan följa anmälningslistan. Då var det riktigt spännande. Vilka par skulle vara med? Var det några nya? Saknades någon? Ofta fanns det i alla fall någon svensk med.

När lottningen kom ökade spänningen ytterligare. Och när matcherna väl började var det som bäst. I början fanns det inte ens scoreboard i de första kvalomgångarna. 

Det gällde att hoppas att PadelDirekt eller Padelfeber delade något – eller att någon spelare eller tränare lade ut en uppdatering i sociala medier. Det blev en sorts kollektiv jakt på information.

Jag minns tydligt när nyheten kom att alla matcher skulle få scoreboard. Det gick inte att se matcherna ännu, men vi kunde i alla fall följa poängställningen och se när breaken kom. Det var stort.

Glädjen var enorm

Och när en svensk till slut nådde huvudrundan – det året 2022 – då var glädjen enorm. Amanda Girdo var först, i Bryssel, och visade att det faktiskt var möjligt.

En dryg månad senare var det dags för Daniel Windahl att vinna en previa-final efter att ha vänt ett 1–6-underläge i första set. I mars 2023 lyckades även Simon Vasquez. Jag tror aldrig jag har uppdaterat resultattavlan så många gånger som då.

Det var några av de största ögonblicken för mig som padelföljare. WPT-kvalen var något särskilt. Stämningen, nerven, det ovissa – det var så otroligt mycket som stod på spel.

Förändringen stavades Premier Padel

Men något förändrades. Sommaren 2023 fick jag frågan: har svenskarna slutat spela WPT-kval? Och visst, det låg något i det. Men den stora förändringen stavades Premier Padel och en ny ranking.

Ingen visste hur den nya rankingen skulle fungera inför 2024. Skulle det vara bättre att spela FIP-tävlingar än WPT-kval? Poängen skulle bli avgörande för framtiden. Det gjorde att fokuset skiftade.

Svenska spelare började jaga rankingpoäng i FIP-tävlingar världen över. Windahl och Vasquez nådde final i en FIP Star-tävling – och slog i semifinalen ut det finalseedade paret Ivan Ramirez och Pablo Cardona, då rankade 43 och 39 på WPT. En fantastisk seger, kanske den största ett svenskt par tagit.

Men det var ändå något som saknades. Det var inte återkommande kval. Det fanns inget tydligt mål och inga regelbundna tävlingar att följa.

861 rankingpoäng krävs

I dag är det Premier Padel-kval som gäller. Problemet? Det är svårt att ta sig in om man inte redan har poängen.

Redan förra året skrev jag om det:

"WPT-kvalen var riktigt tuffa och de kunde ibland kännas som en omöjlig utmaning. Men det gav i alla fall många spelare chansen att försöka ta den där prestigefyllda platsen i huvudrundan."

"Det är någonting som Premier Padel inte lever upp till. I ett 'riktigt' WPT-kval där det krävdes sex vinster för att ta sig hela vägen kunde över 60 par delta. I dag får endast 32 par delta i Premier Padel-kvalet. Det är en enorm skillnad som skapar stora problem för padelvärldens stjärnskott."

Till min besvikelse har 32 blivit ännu färre. Inför veckans Major var det bara 22 par som släpptes in i kvalet. Och det krävdes 861 rankingpoäng för att få en plats.

Hur samlar man ihop så mycket poäng? Det enda sättet är att resa jorden runt och delta i tävlingar. Men en seger i en FIP Brons ger bara 40 poäng, en Silver 80, en Guld 150 och en Platinum 300. Motståndet är tufft – och poängen räcker inte långt.

Det kräver ett enormt resande. Och med det kommer stora kostnader. Många talanger har helt enkelt inte råd eller orken att ta sig hela vägen. Och det är fullt förståeligt.

En förändring måste ske.

Två par klara för huvudrundan

Men just nu – den här veckan – har vi ändå fått uppleva något som påminner om hur det var förr. Fyra par i kvalet, scoreboards som vi följt slaviskt. Och den där euforin när siffrorna visar svensk seger. Det här är precis vad svensk padel behöver. För uppmärksamheten. Men också för poängen.

Tråkigt för Simon Vasquez och Clement Geens att deras resa tog slut i kvalfinalen. För Adam Axelsson och Fran Ramirez samt Daniel Windahl och Albin Olsson väntar nu spel i huvudrundan.

Och vet ni vad det bästa är? De matcherna sänds.