Alvaro Martinez brinner för att utveckla padeln i Sverige: ”Det är min passion”

Padelns utveckling i Sverige blir bara bättre och bättre. En person som brinner för att utveckla sporten är padelcoachen Alvaro Martinez. I en intervju med PadelDirekt så berättar han om hur han gör för att hjälpa ungdomar att bli bättre på padel.

Det är fantastiskt att se utvecklingen som har skett inom padel på bara några år. I höstas visade Sveriges ungdomslandslag hur långt Sverige har kommit inom sporten genom att säkra en andra- och fjärdeplats i VM. 

En person som brinner för att utveckla sporten är padelcoachen Alvaro Martinez. Han driver en egen akademi i Sundsvall där han jobbar sju dagar i veckan för att hjälpa padelspelare i Sverige. Allting började med att han själv kände att det inte var kul att satsa på sin egen utveckling.

— Jag hade en mycket snabb utveckling inom padel eftersom jag är mycket hängiven. Jag analyserade ständigt mitt spel och noterade mina misstag på ett papper för att öva och förbättra mig. Jag hade en ambition att förbättra mig varje dag och fokuserade helt på min egen utveckling. Jag brydde mig inte om vad andra gjorde eller om de var bättre än jag. 

Han fortsätter:

— Jag fokuserade enbart på mig själv och mina egna framsteg. Det ledde till en snabb utveckling Jag berättade för min pappa att jag inte tyckte om att spela padel. Stressen och tempot var för högt för mig och jag kände inte längre glädjen och nöjet med att spela för skojs skull. Det kändes som att gå från noll till tävling på en gång.

”Jag vände mig till de bästa padeltränarna i världen”

Alvaro Martinez satsade i stället på att bli en bra padelcoach då han märkte att han verkligen uppskattade att lära andra personer spelet. Han tog hjälp av de bästa i världen för att lära sig på rätt sätt.

— Sedan började några människor fråga mig, "Kan du ge oss några lektioner?" Vi erbjuder dig betalning, men jag sa, "Det är inte nödvändigt. Betala middagen istället." Jag gav dem lektionerna gratis. Jag gjorde det inte för pengarna. Jag började tycka att det var roligt att få andra människor, som inte hade någon tidigare kunskap, att utvecklas.

Han fortsätter:

— Jag vände mig till några av de bästa padelcoacherna i världen och lärde mig hur man blir en bra padelcoach. Jag lärde mig mycket på M3 Academy och hade många samtal med Marcella Ferrari, som var ansvarig för Bela och Limas träning i 13 år. Jag ville lära mig hur man bygger upp en spelare från grunden, inte bara hur man tränar dem. Så jag började utveckla andra spelare. Jag öppnade min egen akademi i Alicante.  

En dag fick Alvaro ett samtal från Sverige. Han berättar att det var Pär Dalhägg som hörde av sig för att se om han ville börja träna spelare i Sverige:

— De kontaktade mig och sa, "Vi har hört talas om ditt projekt. Du kanske är intresserad av att flytta till Sverige." Jag sa förlåt, men jag ska vara ärlig. Jag har ingen aning om engelska och jag förstår inte svenska. De sa, "Kom hit och prova en vecka. Vi har hört att du är en bra tränare. Om du lär dig engelska kan vi göra något." Jag åkte dit för en vecka och när jag kom tillbaka kontaktade de mig igen. Jag åkte dit en vecka till, men denna gång tog jag med min fru.

Han fortsätter:

— Jag kom inte hit för pengarna, jag kom bara för att han lovade att vi kan bygga det som vi vill.. Jag älskar också personerna där, Anders, Lars och Pär, för deras engagemang för padel. När jag var i Luleå flyttade vi dit och byggde en stor akademi med över 200 personer och 18 divisioner. Folk kom från Boden, från Haparanda. Sedan sålde de klubben till PDL och då bestämde jag mig för att flytta till Sundsvall.  

“1 miljon kronor i intäkter”

Alvaro Martinez berättar att han flyttade till Sundsvall och drev flera akademier men att även de sedan sålde anläggningen till WAP. Men Alvaro stannade kvar i Sverige och fortsatte att brinna för utvecklingen. I dag driver han en akademi i Baldershallen i Sundsvall.

— Vi började bygga upp det, och det senaste året hade vi nästan en miljon kronor i intäkter, bara med två tränare. Nu är vi två tränare och två “hjälptränare” med några bra juniorer som jag har tränat, och nu ska en av de gå padel-gymnasiet. Så vi har byggt upp något i Sundsvall. För mig är det viktigt att alla ska kunna träna tillsammans. 

Han fortsätter:

— Vi är fullbokade för hela terminen. Så jag och Robin (andra tränaren) planerar månaden innan och sedan ringer vi varje kund. Om vi har hundra kunder ringer vi alla. Det är som personliga samtal, där jag frågar vad de vill göra, förklarar alternativen och sedan antingen bokar privata lektioner eller placerar dem i större grupper på upp till 12 spelare, eftersom vi har tre padelkurser. Och sedan är vi fullbokade från 16 till 22, måndag till torsdag.

“Mina två bästa projekt” 

Alvaro Martinez har tränat massor med olika spelare under de senaste åren i Sverige. Han berättar om de två projekten han är mest nöjd över:

— Ett av de bästa projekten jag har jobbat med är Max Parment. Han började träna med mig när han var 17 år gammal. Just nu är han faktiskt i Spanien, i min stad, där han jobbar som padelcoach med Pär Dalhägg . Det är fantastiskt. Han började i Sundsvall. Han var den första spelaren från norra Sverige som deltog i SPT Future. 

— Sedan träffade jag också en flicka (Ella Backlund) i Sundsvall när hon bara var 13 år gammal. Hon var en total nybörjare, utan någon erfarenhet av tennis, pingis eller något annat. Jag blev kontaktad av någon från klubben som sa att det fanns en ung flicka där som de trodde hade potential. Jag gick dit och pratade med henne och hennes pappa, och efter att ha sett henne spela i bara 10 minuter insåg jag att hon hade en enorm potential. Jag frågade om jag kunde börja träna henne och de var självklart positiva till det. Flera år senare var hon den första tjejen från en stad i norra Sverige som spelade SM och nu den första i norra Sverige som ska gå på ett padelgymnasium.

— Jag är väldigt tacksam för allt både Ella och Max har lärt mig om svensk kultur. Det har varit väldigt viktigt för mig och jag har fått lära mig saker som högtider, hur man pratar med ungdomar och så vidare.

Under året kommer Alvaro även följa med flera spelare i Sverige och coacha de på SPT Future. Han har sitt egna system som han använder under matcherna för att samla statistik och göra det enkelt för spelarna att sedan förstå vad han menar. 

— Många ungdomar är skickliga på att slå bollen, men de spelar inte padel på rätt sätt. De har tränat mycket på tekniken med andra padeltränare, och jag brukar berätta för dem att de är riktigt bra på det. Efter matchen brukar jag visa dem statistiken, till exempel om de har haft 33 ”unforced errors”, så jämför jag det med vad Galan, Lebron eller Tapia har presterat. Jag ställer sedan frågan till dem, varför det är så?, för att få dem att reflektera över det. Svaret är eftersom de har fler vinnande slag med kraft.

Han fortsätter:

— Då börjar vi prata om det. Ibland handlar det inte om hur många gånger vi vinner bollen, det viktigaste är att göra färre misstag än motståndaren. Vi börjar sedan arbeta med olika situationer eftersom jag känner dem väl när de spelar.

”Lära sig av sina misstag”

Alvaro Martinez brukar titta på proffsmatcher tillsammans med sina spelare för att hjälpa dem att förstå vad de kan lära sig. När liknande situationer uppstår på banan kan han visa hur världsstjärnor hanterar dem.

— Vi brukar titta på exempelvis Tapia och se vad han gör i liknande situationer som spelarna möter. Jag föredrar att visa det så att de börjar associera med vad proffsen gör istället för att bara ge instruktioner. Jag försöker lära dem teknik och förklarar varför det är viktigt. Jag brukar säga att det inte hjälper att bli arg när de gör misstag, för det kan leda till fler misstag. Det är alltid bättre att ha ett problem än att ha två. Försök inte att ha noll problem, för det är omöjligt i padel. Du kommer att missa bollar, och det är helt normalt.

Han fortsätter:

— Jag betonar att det viktigaste är att lära sig av sina misstag, inte bara av vinnarna. Jag försöker förmedla detta mentala till dem för att minska deras stress. Jag brukar säga att tekniken redan finns där och att vi istället bör fokusera på taktik. Vi tittar på matcher tillsammans för att se hur proffsen spelar och för att förstå att även de gör misstag och att lagen inte är perfekta hela tiden.

Vad behöver Sverige utveckla när det kommer till tränare?

— Jag anser att vi behöver färre padeltränare och fler padelcoacher. En padelcoach lär dig inte bara hur man spelar och tävlar utan även hur man bygger upp spelare. Det är enklare för många tränare att arbeta med någon som redan har färdigheten att träffa bollen, men att bygga upp någon som aldrig tidigare har spelat padel är en helt annan utmaning. Dessa personer kanske inte har den nödvändiga bakgrunden från tennis eller en liknande sport, så det krävs en speciell kunskap för att utveckla dem till högre nivåer.

— Det är min åsikt att vad vi verkligen behöver i Sverige är fler padelcoacher, och det är vad jag försöker hjälpa några av tränarna att bli. Det är väldigt viktigt att bry sig om människorna man tränar - att vara intresserad av deras framgångar och välmående. Det är bra att stötta dem inte bara på banan utan även utanför, till exempel genom att följa med dem till turneringar om möjligt, eller åtminstone ringa dem och fråga hur de mår.

— Om man inte är en bra padelcoach, bör man åtminstone sträva efter att vara en bra supporter. Jag har upplevt att en del padelcoacher i Sverige verkar bry sig endast om att boka lektioner, men jag tror att det är viktigt att skapa en känsla av stöd och omtanke bland spelarna. När man känner sig omhändertagen av sin coach även utanför banan, kan det skapa en känsla av trygghet och stöd, vilket är mycket värdefullt för spelarnas utveckling och välmående.

Vad tror du om Sveriges framtid?

— Sverige har en stor potential, och jag tror att alla vaknade upp i Sverige när laget vann mot Argentina i VM och kom till finalen. Det var ett bevis på den stora potentialen som finns här. Att vara bland de två bästa i världen för juniorer är fantastiskt, men det är viktigt att förstå att investeringar i ungdomar är långsiktiga. Det ger resultat på lång sikt och inte omedelbart.

— Jag har alltid sagt till alla som kommenterar att det inte var en överraskning för mig att Sverige vann mot Argentina. Jag tror på Sveriges stora potential, och det är därför jag valt att bo här. Jag reser bara till Spanien en gång om året och jag saknar inte Spanien. Jag ser mitt liv här i Sverige, för jag tror att vi har allt som krävs för att vara framgångsrika. Men det krävs ett samarbete mellan tränare som hjälper varandra.

— Om jag har 100 spelare som tränar med mig, önskar jag att det fanns fler akademier som delar samma vision och värderingar. Vi kan samarbeta för att organisera turneringar och evenemang som kan främja sporten. Vi ska organisera en tour här i norra Sverige med en turnering varannan helg. Jag kan ta med mig 20 spelare, och någon annan kan också ta med sig 20 spelare. Genom att samarbeta kan vi skapa fler möjligheter för spelarna.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

— Det bästa med mitt jobb för mig är att känna att jag kan ge juniorerna det stöd de behöver. Det är en stor del av mitt arbete och det gör mig glad när jag ser dem lyckas. Det roligaste för mig är när jag får samtal från spelare som Ella, som berättar att de vunnit en match. Jag börjar nästan gråta av glädje för deras skull, för det betyder mycket för mig. Det är mer än bara ett jobb för mig, det är min passion. Jag gör det för att jag verkligen vill se dem lyckas. Jag kan redan se mig själv sitta på bänken och se dem spela kvartsfinalen i Premier Padel om sex år.

— Därför går jag in med full kraft varje dag. Jag är alltid där för att hjälpa dem och arbeta med dem för att hitta lösningar på problem som uppstår. Jag vill ge dem allt jag kan och se dem utvecklas och lyckas.